Bengt Hofgren 1920-1998

Helt naturligt föll det sig att jag intresserade mig för mitt eget efternamns bakgrund. Vem var den första Hofgren? var kom de ifrån och hur hade de levt? Bilden till höger föreställer min morfar Bengt Gustav Hofgren, när han låg i beredskap under andra världskriget. Han var också den som började släktforska på 90-talet, och vars anteckningar jag övertog. Detta är historien om hans familj och förfäder.

Bengt Gustav Hofgren föddes den 2 mars 1920 i Bromma. Familjen flyttade runt en del men merparten av sin barn- och ungdomstid kom han att bo på Sibyllegatan 52B på Östermalm. Tegelbyggnaden var en arbetarbostadsbyggnad där familjen huserade i en 2:a. Fadern Herman var diversearbetare men arbetade främst som flyttgubbe. Modern Judit hade hand om barn och hushåll men jobbade även som tvätterska för att bidra till hushållskassan. Att växa upp på Östermalm som fattig arbetargrabb var inte unikt men stadsdelen präglades då som nu av en övre medelklass och överklass. Sibyllegatan 52 uppfördes av AB Stockholms Arbetarehem för arbetarklassfamiljer som levde under knappa förhållanden. Lägenheterna var små men bekväma och huset är idag blåklassat i Stockholms stads kulturhistoriska bebyggelseklassificering, vilket är den högsta graden för bebyggelse av särskilt högt historiskt värde.

Bengt och hans bröder och vänner brukade terrorisera rikemansungarna med diverse pojkstreck och Bengt, som senare engagerade sig fackligt och politisk närde som vuxen ett visst agg mot borgerligheten. 

Judit var en konstnärlig själ som ville göra allt för att hålla sina söner borta från trubbel, och därför såg hon till att de alla engagerades i Frälsningsarméns musikkår och fick lära sig spela instrument. Bengt spelade trombon och hans bröder andra blåsinstrument, medan systern Karin spelade cittra och småsystrarna piano. Det var alltid ljud, musik, radio och rörelse i huset och på gården.

Någon gång kring 1941 eller strax före träffade Bengt sin blivande hustru Gunhild. Gullan, min mormor, var tre år yngre och från Roslagen. Han hade flyttat till stan som tonåring och arbetade på bageri. Hennes syster Gun har berättat för mig att Bengt och Gullan sågs första gången på en tillställning som frälsningsarmén hade för ungdomar och att Bengt sagt att henne, ska jag gifta mig med. Några år senare blev det också så och Bengt och Gullan flyttade så småningom till Ulvsunda i Bromma, nu uppbyggt med moderna funkislägenheter för unga familjer. Bengt arbetade som typograf på dagstidningar och Gullan på Konsums brödavdelning. Paret fick tre döttrar, ordnade fester och middagar och levde som de flesta i efterkrigstidens Sverige, hade råd med bil, landställe och hundar men levde varken extravagant eller slösaktigt, båda såklart präglade av en fattig barndom. De levde ihop till Gullans bortgång 1990 i cancer, bara 66 år gammal. Bengt kom aldrig riktig över hennes död och gick bort i sviterna av en stroke åtta år senare.  

Herman Axel Rudolf Hofgren, föddes den 29 september 1889 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. När han föddes bodde modern på Skeppargatan 24, Östermalm, Stockholm. Strax därefter flyttade de in hos hans far på Artillerigatan 44. De bodde sedan några månader på Tulegatan 9 innan de 1890 flyttade till Eskilstuna där fadern fått jobb och vidare till Motala kring 1896. Där gick Herman i skola och i början av 1900-talet arbetade han som hotellvaktmästare i staden. Han konfirmerades i Motala 1904 och står som legaliserad i Motalas församlingsböcker, vilket innebär att fadern påtagit sig faderskapet för honom, eftersom han föddes före äktenskapet var detta en formellt viktig sak. Den 4 januari 1907 lämnade han Motala och flyttade tillbaka upp till Stockholm och Klara församling, där han skrevs in den 23 januari 1907 som boendes på Klarabergsvägen 60. Herman arbetade som hotellvaktmästare även i huvudstaden och den 8 januari 1908 flyttade han till Jakobsgatan 6, där han verkar ha bott i en lägenhet som tillhandahölls av hans dåvarande arbetsgivare, Hamburger Börs. Den 3 december 1909 flyttade han till Drottninggatan 30. Hans arbetsgivare var då hotell Drott på Drottninggatan 47. Den 3 januari 1911 bar lasset av till Bryggargatan 3 och i samma kvarter bodde hans blivande fru så möjligen lärde de känna varandra där. Den 8 januari 1913 flyttade han in på Riddargatan 9 i Hedvig Eleonora församling. Han antecknas nu vara både hotellvaktmästare och verkstadsarbetare. Fästmön Judit flyttade in några månader senare och paret gifte sig. I lysningsboken antecknas han som verkstadsarbetare. Lysning skedde 25 maj samt 1 och 8 juni 1913. Flyttlasset gick sedan 16 juli 1913 till Arbetargatan 33 på Kungsholmen och 2 juli 1914 till Bromma. Den 25 oktober 1915 flyttade de igen, denna gång till Heleneborgsgatan 5 på Södermalm. Han antecknas då som verkstadsarbetare. Den 8 juni 1916 flyttade de till Skånegatan 82 på Södermalm men redan 30 september vidare till Stora Essingen 7 (Skogshyddan) som då tillhörde Bromma församling. År 1918 hade de flyttat till Brommavägen 174 som låg i nuvarande Alvik. När sonen Bengt (min morfar) föddes i Bromma 1920 var Herman expressarbetare och familjen antecknas bo kvar på Brommavägen 174. År 1922 flyttade de åter till Stora Essingen, nr 9 (Lugnet) och 1923 till Ulvsunda industriområde, där man hade uppfört tillfälliga bostäder vid Volta. Det kallades nödbostäder och tillhandahölls för trångbodda barnfamiljer. Där bodde de fram till 1925 då de flyttade tillbaka till innerstan och när dottern Rut föddes bodde de på Vanadislunden 4 i Johannes församling. Därifrån flyttade de före 1931 till Sibyllegatan 52B där han bodde fram till sin död. Judit gick bort 1947 i sviterna av giftstruma som då var en obotlig sjukdom. Herman gifte aldrig om sig och levde ensam fram till den 6 december 1969 då han somnade in, 80 år gammal.

Herman gifte sig den 7 juli 1913 i Hedvig Eleonora församling med Judit Anna Wilhelmina Hellqvist. Hon var liksom Herman född 1889 och härstammade från en lång rad gruv- och bruksfolk i Sörmland. 

Tillsammans slet de och knogade sig fram mellan alla flyttar och Judit födde 7 barn som alla nådde vuxen ålder, dessa var:

Karl Herman Hofgren, född 1912, död 1972
Karin Lovisa Hofgren, förr 1916, död 1984
Kurt Axel Rudolf Hofgren, född 1918, död 2003
Bengt Gustav Hofgren, född 1920, död 1998 (min morfar)
Evert Lennart Hofgren, född 1923, död 2005
Rut Inga Elisabet Hofgren, född 1925
Anna-Stina Hofgren, född 1931, död 2013

Judits barn från en tidigare relation, Majken Ester Wilhelmina, var född 1910 och bar också efternamnet Hofgren efter sin styvfar.

Under senare år har det även framkommit att även Herman hade ett barn före äktenskapet. Denna son hette Rudolf Herman och var född 1909 i Stockholm. Herman och barnets mor ska ha träffats när de båda arbetade på Hamburggers Börs, och av handlingar framgår att Herman tagit på sig faderskapet samt gått med på att betala underhåll. Men vetskap om att min morfar hade ytterligare en storebror var nyheter för alla nu levande.

Karl Rudolf Sten Hofgren 1862-1922

Karl Hofgren, pappa till Herman, föddes den 18 november 1861 vid Carlshälls gård på Långholmen i Stockholm. Fadern var skräddare och familjen lämnade stan 1865 för Skultuna bruk i Västmanland. Karl växte där upp vid bruken men flyttade därifrån den 16 mars 1883 till Tyskland. Återkommer till Skultuna efter några månader och den 10 oktober 1883 skrivs han in i Ljusnarsbergs församling som inflyttad till Bångbro bruk. I husförhören där står det att han har attest från Skultuna från mars 1883 utställt på Tyskland. Det har inte gått att utröna om han verkligen kom iväg till Tyskland eller varför och vad han gjorde där.

Den februari 1884 flyttade han tillbaka Stockholm. Men redan den 2 augusti 1885 kom han till Näs i By socken via Ljusnarsberg. Den 10 oktober 1889 flyttar han från Näs åter till Stockholm och skrivs den 12 samma månad in i Hedvig Eleonora församling boendes på Artillerigatan 44, och arbetade som metallgjutare. Någon gång under Karls vistelse i Västerbergsslagen har han stött ihop med pigan Anna Lovisa Larsdotter som lämnade sin hembygd Smedjebacken i Norrbärke socken sommaren 1889 för Stockholm. De sammanstrålade i staden och Karl kom som nämnts att ta på sig faderskapet för Herman som föddes samma höst. Paret gifte sig i december och staden hade vi denna tid en expansiv industri och stenstaden var under utbyggnad rejält på malmarna. Det var dock för arbetare tuffa villkor och sannolikt var det strävan efter bättra sådana som familjen före 1891 flyttade till Eskilstuna där ytterligare en son och enda dottern föddes, och vidare före 1897 till Motala. Där kom de tre barnen att gå i skola och växa upp medan Karl arbetade som maskinarbetare. Anna Lovisa fick lunginflammation och rycktes hastigt bort i mars 1904, endast 41 år gammal. Några år efter hennes död gifte han om sig med dotterns sömnadslärarinna och fick ytterligare en son.

Den 19 juli 1915 flyttade han med makan och yngsta sonen till Skara. Där antecknas han arbeta som verkstadsfilare. Vistelsen där blev dock mycket kortvarig och redan 5 november samma år gick flytten till Lidköping. Där bodde han och verkade som verkstadsarbetare med sin familj fram till sin död den 19 februari 1922 i magkräfta.

Gustav Mauritz Hofgren

Gustav Hofgren föddes 1891 i Eskilstuna. Enligt hans lillasyster Dora var han familjens rastlösa äventyrare och hängde nere i hamnen i Motala under sin uppväxt och spanade på båtar och drömde sig bort. Han flyttade den 9 november 1909 upp till Skeppsholmen i Stockholm från Motala. Där arbetade han som eldare på båtar och flyttade en tid till Göteborg men kom åter till Stockholm den 12 januari 1914 och bodde då på Parkgatan 16. Han blev inskriven på Stockholms Sjömanshus No 1914-03 som eldare och ska bland annat ha arbetet på en av Sveriges första ubåtar Ulven. Under första världskriget hamnade han med sin medbesättning i USA. Tydligen kom han där att börja tränas som soldat för att delta i kriget men det hann ta slut innan hans kompani skulle skeppas iväg. Gustav blev kvar i USA och dog där barnlös i lunginflammation 1929.

Teodora "Dora" Sofia Hofgren 

Faster Dora, som hon kallades av min morfars familj, föddes den 10 september 1895 i Eskilstuna. Min morfar hade en del brevväxling med henne på 1980-talet då hon ännu levde och kunde berätta lite för honom om sin barndom. Hon var liksom sin bror Gustav inte döpt. Enligt Motala församlingsbok (AIIa:10, s. 1880) valde hon dock att konfirmera sig 1911 och döptes i staden den 7 maj samma.

Hon flyttade 1913 upp till Brännkyrka församling i Stockholm. Bodde sen som tjänarinna på Reimersholme vid Spritfabriken. Flyttade året därpå till Bromma och 1916 till Långholmsgatan 16 på Södermalm. 1916 är hon antecknad som sömmerska och bodde på Högalidsgatan 44. Flyttade 1917 tillbaka till Långholmsgatan 16 och 1919 till Högalidsgatan 44. Den 31 januari 1921 tog hon båten till USA, för att, som hon själv berättat i brev till min morfar, tala om för brodern Gustav av fadern vill han skulle komma hem. Hon blev dock kvar, gifte sig och dog barnlös i slutet av 1980-talet. 

Axel Hofgren (i hustruns lysningsbrev nämnes han endast med namnet Axel vilket sannolikt var hans tilltalsnamn) föddes av "okända föräldrar" enligt Adolf Fredriks födelsebok den 18 maj 1831. Modern uppges dock ha varit 27 år gammal och bosatt i kvarteret Islandet. Barnmorskan hette Schottenius i efternamn.

Enligt hans flyttbetyg, som finns bevarat i bilagor till Skeppsholmens församlings kyrkoböcker, HII, flyttade han omkring 1847-48 från Stockholm till Härnösand. Där blev han först dräng hos skräddarmästare Per Ulrik Segerborg och antecknas heta Hogren i efternamn. Säkerligen en felstavning. Efter det var han i tjänst hos en mäster Per Andersson i samma stad. 

Från Härnösand flyttade han 5 november 1851, men vart är okänt. Den 27 oktober 1852 skrivs han in i Västerås Domkyrkoförsamling där han blev gesäll hos skräddaren Erik Malmström. Han uppges då komma från Härnösand. Skrevs ut från Västerås den 28 oktober 1854. I samma veva antecknas att han senast bevistat husförhör 1848. Skrevs 28 november 1854 in i Hedvig Eleonora församling i Stockholm som boendes i Manilla på Djurgården. Noteras då i inflyttningslängden sakna attest från 4 november 1851 till 27 oktober 1852. Dräng hos skräddargesällen Carl Johan Olsson i kvarteret Cephalus, Nikolai förs (Storkyrkoförsamlingen) 1856. 

Via en avlägsen släkting till mig, en femmänning som också härstammar från Axel, fick jag för många år sedan en muntligt traderad historia om hans härkomst. Hon kunde bidra med följande. Vid en bouppteckning efter en Sigrid Hofgren född 1903, död 1997, kallades hennes far, som var Sigrids släkting. Sigrid själv hade inga egna barn och hade spenderat merparten av sitt liv på institution, och de hade aldrig hört talas om henne. Vid bouppteckning fick de veta att Sigrids far, Frans Hofgren (Axels son), berättat att Axel var oäkta son till apotekare Lychou i Stockholm. Vem modern var visste man dock inte, men ett rykte fanns att hon skulle haft tysk anknytning och att Axel i unga år skulle ha vistats i Tyskland hos släktingar till henne och också där lärt sig skräddaryrket. Detta rykte kan tänkas få en viss förstärkning av att sonen Karl ju antecknas ha åkt en sväng till Tyskland på 1880-talet. Hur denna historia stämmer eller inte har jag ännu inte kunnat bevisa eller motbevisa. Se särskilt om apotekare Lychou och mina strävanden för att finnas gåtans lösning här.

I Skeppsholmens församlings bilagor till vigsellängder finns en anhållan om lysning som lyder: "Till Skeppsholms församling anhåller understående om lysning mellan mig och jungfrun Anna Maria Moberg", och så undertecknat av honom. Lysning skedde 17 november 1856 och själva vigseln förrättades av E.Hallander, komminister i Klara församling. Skräddargesällerna C. Johan Danielsson och N. Johan Löfgren undertecknade hinderslöshetsattesten. Strax därpå flyttade han med hustrun till Djurgårdsbrunn i Hedvig Eleonora församling. Den 20 november 1861 flyttade de till Carlshälls gård på Långholmen i Maria församling och 1865 till Skultuna bruk i Västmanland, där han först arbetade som skräddare och sen blev bruksarbetare tills dess han dör 1892. Bouppteckning upprättades den 10 september samma år och änkan och sonen Axel Emanuel närvarade. I boet fanns lite lösöre men knappast några större värden. Tre aktier i Skultuna ägde han, och värdet av alla hans tillgångar var knappa 215 kronor, skulder 95 kronor, så behållningen på 122 kronor var det han lämnade efter sig.